Det är lustigt det där med ödet, eller guds planer eller.. ja, vad man nu väljer att tro på.

När jag för första gången i mitt liv kände att mitt liv var på väg någonstans, jag hade gjort ett val att stanna istället för att fly, då rasar allt. Kvällis försvinner, jobben tar slut och mamma och pappa får huset sålt och flyttar. Vips står jag här utan jobb, pengar eller stöd från min familj.

Hur ska man tolka det? Skulle jag aldrig gjort det valet att stanna, utan flytt igen? För inte tusan blev det bättre inte.

Så nu har jag inget annat val än att flytta hem. Hem till ljuva Sollefteå, med den vackra älven och de finaste vännerna jag kan önska mig. Men utan David. Tanken på att släppa den drömmen jag hade med och om honom är så smärtsam att det blir lite outhärdligt. Jaja, emo emo.. Men så är det. Man kan inte få allt sägs det... Och såklart är det viktigare att Ellen mår bra, än något annat. Men det känns inte mindre surt och jävligt för det...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är det januari. Det känns ända in i själen.. Det är liksom lite svårare att le och känna lyckan ända in i härteroten. Vad gör man när livet är tungt? Jo man återvänder in i bekväma beteenden som man kan, för orken att skapa nya finns liksom inte...

2011 gav mig självinsikt, en sambo, två flyttar, ett krossat hjärta, en helly hansen, rött läppstift, Esbjörn och Elisabeth, ett barn bara varannan vecka, Lars Winnerbäcks fanspelning, mindre tuttar, snyggare skor, två vänner som varit borta alldeles...

Jag ligger i sängen och funderar på det fantastiska med facebook. Det är helt plötsligt viktigt för mig att hela min värld vet vad jag gör, vart jag är, vem jag är med och vad jag lyssnar på under tiden. Mitt liv blir världens mittpunkt. Att uppdater...

Jag har en alldeles egen smällkaramell som jag får njuta av året runt. Hon är otroligt smart och har världens finaste ögonfransar. Hon har en otrolig förmåga att säga rätt sak vid rätt tillfälle och hon säger att vi är vackra varje dag. Hon är lika s...

Det kryper i min kropp.... Det är så sjukt jobbigt! Vad jag än gör så känner jag mig inte nöjd. Jag är påväg bort i alla mina tankar och allt jag gör, i väntan på nästa grej liksom. Jag vet inte hur jag ska kunna landa i den här känslan. Så jag pro...