Jag vill skriva ett brev, ett brev till David. Men varför skulle jag känner jag sen. Det är över nu. Men det finns så mycket saker som jag aldrig sagt... Så många frågor jag vill ha besvarade. Dock kommer jag nog aldrig få något svar, och jag vet inte hur mycket kan skulle bry sig om vad jag sa. Det är bara så krångligt och konstigt när hjärnan tänker logiskt, och hjärtat bara bankar på. Mitt favorit citat är "The heart has reasons reason can not know". Det är väl lite så det är just nu.

Det gick bra på min lilla intervju idag. Jag ska provjobba lördagen den 24de oktober. Så får vi se vad som händer sen. Nu börjar det hända grejjer, och det är med en skräckblandad förtjusning jag ser hur mitt liv rullar förbi mig. Så det blir en kort visit hem till sysslebäck. Hem på måndag, tillbaka på fredag. Jag får se om jag kan ta med mig Agneta upp då. Min bästa lilla kanin som är alldeles ensam hemma. Men tillsyn av grannen förståss! Men shit vilken ångest jag haft idag.. Jag önskar att jag visste hur man tryckte på stop. eller iaf pause i min hjärna! Allt händer fort och utan något rum för reflektion. WAHAA!!

Björn är hemma igen, det är det bästa som hänt på länge <3