Igår hade jag en liten roadtrip med Björn till Ö-vik. Skulle hem till Karl och städa lite. Jag tänker så bra när jag städar.. Eller rättare sagt så tänker jag inte alls, vilket ger mig andrum och en paus i alla tankar. Så när jag tar upp dem igen känns det lättare, och man får en annan känsla liksom. När jag var klar plockade jag de sista äpplena i trägården och gjorde en äppelkaka som de fick när de kom hem från Umeå. När det var dags att åka hände det otänkbara.. JAG fick köra Boris hem. Björns älskade volvo.

I bilresan hem pratade vi om livet.. Och björn tyckte jag skulle ringa David och kolla så att vi inte var ovänner..

Det skulle vara så himla onödigt, och jag vill inte att det ska va skitkonstigt om jag skulle springa in i honom på byn..

Han var totalt iskall i telefonen... Det gjorde hysteriskt ont... Jag hade inte förväntat mig att det skulle göra just så ont att höra hans röst igen, men tji fick jag! Till saken hör väl också att Ellen frågade mig en stund innan jag ringde varför David inte vill vara med oss längre. Och varför han aldrig kom hit. Ajaj

Har även gjort en intresse anmälan på en lägenhet. usch det känns jobbigt

 

Veronica

16 oktober 2009 14:54

Jag förstod inte riktigt kommentaren du lämnat på min blogg. Du får gärna utveckla den lite :)

http://veronicalina.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är det januari. Det känns ända in i själen.. Det är liksom lite svårare att le och känna lyckan ända in i härteroten. Vad gör man när livet är tungt? Jo man återvänder in i bekväma beteenden som man kan, för orken att skapa nya finns liksom inte...

2011 gav mig självinsikt, en sambo, två flyttar, ett krossat hjärta, en helly hansen, rött läppstift, Esbjörn och Elisabeth, ett barn bara varannan vecka, Lars Winnerbäcks fanspelning, mindre tuttar, snyggare skor, två vänner som varit borta alldeles...

Jag ligger i sängen och funderar på det fantastiska med facebook. Det är helt plötsligt viktigt för mig att hela min värld vet vad jag gör, vart jag är, vem jag är med och vad jag lyssnar på under tiden. Mitt liv blir världens mittpunkt. Att uppdater...

Jag har en alldeles egen smällkaramell som jag får njuta av året runt. Hon är otroligt smart och har världens finaste ögonfransar. Hon har en otrolig förmåga att säga rätt sak vid rätt tillfälle och hon säger att vi är vackra varje dag. Hon är lika s...

Det kryper i min kropp.... Det är så sjukt jobbigt! Vad jag än gör så känner jag mig inte nöjd. Jag är påväg bort i alla mina tankar och allt jag gör, i väntan på nästa grej liksom. Jag vet inte hur jag ska kunna landa i den här känslan. Så jag pro...